Elektrisk kokplatta
Vi lagar huvuddelen av all mat på elektrisk kokplatta. Undantagen är de vi tillreder i microvågsugnen (230V) eller konventionell ugn (gasol). Grundorsaken till detta är att spara på gasolen, då det i vissa länder kan vara svårt/omöjligt att byta/fylla tuberna.
Kokplattan 2000 W, micron 1250 W samt vattenkokaren 1100 W drivs när vi inte har tillgång till landström utmärkt via vår inverter på 2500 W. Är nu, med mycket gott resultat, inne på vår tredje säsong med detta system.
Använde i början en traditionell elektrisk platta, men bytte i fjol till en induktionshäll. Huvudskälet till detta byte är att hällen värmer fortare, minskad energiförbrukning. En nackdel med hällen är att alla kokkärl inte fungerar på den, kontrollera kärlens märkning.
Hällen är placerad ovanpå den vanliga gasolspisen, vilket gör att även den blir kardanupphängd. Under gång är den fastspänd med två webbingband. Tyvärr är den inte utrustad med kokkärlshållare.
Helst hade vi haft hela enheten spis/ugn driven av 230V, ingen gasol.
Lupp
Vid arbeten med fysiskt små detaljer är en lupp ett oumbärligt hjälpmedel. Exempelvis när Du med instrumentmejsel skall dra åt skruvarna på solglasögonen, et cetera.
Luppar finns med väldigt varierande kvalitét, allt i från de med fantastisk optik och integrerad belysning (tand- och sjukvård) till enkla för ett par hundralappar. De på bilden är inhandlade på Clas Ohlson, duger alldeles utmärkt.
Sol och hetta
I bland annat södra Europa står solen högt, under sommarmånaderna är temperaturer runt 35-40 grader vanliga. Både vi människor och båten måste skyddas. Skugga är nödvändigt.
Biminitopp. Ett grundläggande solskydd, vi skulle inte drömma om att vara utan.
Vi har i förliga delen av sittbrunnen fasta rutor. En soft-topp med partier av transparent plast kompletterar. Under sommarmånaderna fäster vi mesh, ett slags finmaskigt nät, framför rutorna, se fotografierna. Det skänker ytterligare välbehövlig skugga i cockpit, är semitransparent, vi kan se genom det, om än naturligtvis inte lika väl som utan. Rekommenderas.
Luftkonditionering. Innan seglingen hit, fortfarande i Sverige, var vi tveksamma till AC. Bland annat av det skälet att anläggningarna tar upp en hel del utrymme, dessutom strömåtgången.
Vi har tre anläggningar, i salongen, ägarhytten och gästhytten. De skänker en underbar svalka! Fantastiskt! Dessutom avfuktas luften, inte någon större fördel här i sydeuropa där luftfuktigheten är relativt låg, ofta 30-60%, däremot skönt i tropiskt klimat med hög luftfuktighet. I praktiken använder vi dem inte när vi ligger på svaj eftersom elverket då måste köras kontinuerligt, däremot flitigt vid tillgång till ström från land. En liten extra knorr är att anläggningarna kan reverseras, dvs ge värme, när det är aktuellt.
Känner bland annat till två svenska 40-fots segelbåtar som installerat en AC-enhet i respektives ägarhytt.
Om Du skall segla på värmen, överväg luftkonditionering.
Tum-mått
I stort sett alla skruvar, muttrar etc etc ombord har mått enligt metersystemet. Men som sagt, inte alla.
Häromdagen skulle vi skära i ett nytt uthal för storseglet, upptäckte då att schackelns skruv som öppnas med insexnyckel hade - tummått. Det finns, vad vi vet, några enstaka ytterligare ställen i båten där det är likadant.
Ombord finns fasta nycklar och insexnycklar med tummått. Det är inte onödigt. Rekommenderas!
Snurrans bränsleanslutning
En utombordsmotor till jollen har många, det helt dominerande bränslet för dem är bensin. Förutom de allra minsta har de en anslutning för bränsleslangen till den externa bensintanken. När snurran är ur bruk sitter den ofta på aktre pulpiten, utsatt för väder och vind, saltvatten, damm etc. Med en i allmänhet oskyddad bränsleanslutning.
Har i handeln inte hittat något skydd, så här gjorde vi ett närodlat dito:
Tog en bit krympslang som träddes på anslutningen, värmde med värmepistol så att slangen snyggt och prydligt krympte och formade sig efter anslutningen, den yttre änden förslöts med tape. Det var lika enkelt som det låter, se vidare fotografierna här bredvid.
Att sätta värmepistolen mot en anslutning med bensin är naturligtvis direkt farligt. Det vi gjorde var att använda en gammal redan avmonterad anslutning. De flesta har kanske inte det, montera då loss den befintliga, se till att ingen bensin finns kvar, tillverka skyddet enligt ovan.
Har nu under några månader använt skyddet, det sitter problemfritt på plats trots ett flertal kulingar med storm- och i ett fall orkanbyar.
Designat skyddet har Mary, producerat har Erik.
Byte motorolja
Vår Selene 42 Europa är som standard utrustad med ett fast installerat oljebytarsystem.
Från lägsta punkten på motorns oljetråg, dito punkt på backslaget och gensetet går en fast installerad förbindelse till en elektrisk pump. Från / till pumpen går även en slang som är öppen i andra änden. Proceduren vid oljebyte är som följer:
Slangens öppna ände ner i ett tomt kärl, vrid på aktuell ventil huvudmotor / backslag / genset, tryck på knappen "drain", den använda oljan sugs ur. Stoppa därefter ner samma slang i kärlet med ny olja, tryck på knappen "fill". Klart. Så enkelt och prydligt att oljebytet snudd på kan utföras iklädd smoking / långklänning.
Vid sidan av smidigheten är en ytterligare stor fördel att all gammal olja sugs ut, utsuget är som nämnts från lägsta punkten.
( Överflödigt att nämna oljefiltret, det byts naturligtvis på vanligt vis)
Fuel polishing
Selenen är även standardutrustad med ett fuel polishing system. Detta system renar bränslet i tanken, det vill säga renar bränslet innan det når de sedvanliga förfiltren och motorns egna filter.
På vår huvudmotor sitter två stycken bränslefilter. Mellan tankarna och motorn sitter två parallellkopplade filter med vattenavskiljare. Parallellkopplingen gör att skulle det ena filtret sättas igen kan vi genom att ställa om en enda kran köra vi vidare på det andra.
Manluckor finns för inspektion och rengöring.
Fuel polishing systemet är skiljt från det ordinarie bränslesystemet. Lite förenklar består det av en bränslepump som suger bränsle från botten av bränsletanken i dess ena ände - filtrerar genom ett filter med vattenavskiljare - returen går till andra änden av tanken, allt för att cirkulera bränslet. I detta system är en tryckmätare monterad, trycket ökar om filtret börjar sättas igen.
I den båtvärld vi numera är i, trawlers, är fuel polishing vanligt. I vår Najad hade vi sonderat möjlighet till installation i efterhand, båtbytet gjorde att planen aldrig realiserades. Hade vi behållit Bess Safari Too hade ett fuel polishing system eftermonterats.
Intercom
För att underlätta kommunikationen vid framför allt tilläggning / ankring använder vi numera med stor framgång headset. Vi talar / lyssnar obehindrat i duplexsystemet, inga knappar ed att fippla med, inga höjda röster, lugnt och stilla.
Till Najaden övervägde vi detta men realiserade aldrig idén, nu till vår Selene skaffade vi det. På en trawler / motorbåt är behovet ännu större än på en segelbåt. Vi är mycket nöjda, ovärdeligt.
Tender
Har tidigare under denna flik skrivit om vår tidigare jolle, den AVON vi hade till vår Najad 511 Bess Safari Too. Den jollen var från 2005, den föjde med Najaden när hon såldes 2017, det vill säga tolv år gammal. Jollen hade då tillbringat några år i caribien, ett par år i skandinavien, fem år i sydeuropa.
Då vi i fjol skildes från vår AVON höll den luften mycket bra, behövde endast pumpa upp en aning någon enstaka gång per år. Efter såpass många år i intensiv sol och flitigt användande tycker vi det är ett bra betyg. Räknar med att det holländska tandläkarpar som övertog jollen får flera ytterligare problemfria år med denna fina jolle.
Ett skäl är att den är tillverkad av hypalon, mer långlivat än PVC som är betydligt vanligare och billigare. Ett annat är att ovansidan av pontonerna skyddats av ett kapell. Hur skonsamt / hårdhänt den hanterades bidrar naturligtvis.
Till vår nya Selene 42 Europa beställde vi en ny Highfield CL 290 Hypalon med V-formad aluminiumbotten.
Pontonerna ovansida skyddas av ett kapell vi låtit sy upp, på motsvarande vis som på förra jollen, men nu kompletterat med extra slitskydd där man vanligen sitter på ena pontonen.
Vår nya Highfield förvarar vi på flying bridge vilande i teakblock som en snickare tillverkat. Snurran sitter permanent monterad på akterspegeln, bensintanken permanent i ett skåp längst förut, bensinslangen under durken (med andra ord ingen slang ovanpå durken att trampa på).
Vi har även låtit tillverka en ställning i rostfritt stål som har två användningsområden. Dels att hålla upp ett kapell som täcker hela jollen och dessutom snurran, dels att fästa stroppen vi lyfter jollen i. Vi har en lyftbom på FB för att sjösätta / torrsätta vår lilla RIB, två elektriska winchar gör arbetet.
Sammanfattning; jolle av hög kvalitet (hypalon) + skyddande kapell + skonsamt handhavande = lång livslängd trots intensiv sol och intensiv användning
På fotografierna om styrbord kan du se dels kapellet som skyddar pontonerna, dels ställningen som håller upp det heltäckande kapellet över jolle + snurra och som vi dessutom fäster lyftstroppen i, dels ett av blocken i teak som jollen vilar i - ett i fören ett i aktern, dels en av de tre stropparna som håller fast jollen - en i fören två i aktern.
